Isolermattor finns med och utan slitskikt.Reduktionstalet anger hur många
dB sänkningen är vid en väggpassage.

Förlustfaktorn anger hur stor del av vibrationsenergin som omvandlas till värme.

LUFTLJUDSABSORPTION
Luftljud som reflekteras mot hårda ytor, t.ex. en huv över en maskin eller väggarna i ett rum, kan minskas genom att ytorna kläs invändigt med absorbenter av t.ex. skumplast, textilfiber eller metall.

Luftljudsabsorbenter omvandlar luftljud till små mängder värmeenergi.

SONOLOGISKA TERMER
Frekvens mäts i Hertz (Hz, svängningar per sekund) och anger tonhöjden på ljudet.
100 Hz är en baston med 3 m lång våglängd medan våglängden för 3000 Hz är endast 1 dm.

Decibel (0,1 Bel = 1 dB) är ett relativt nivåmått på flera ljudstorheter. Förutom ljudtryck (Lp) anger man även intensitet (Li), ljudeffekt (Lw), ekvivalentmedelvärden (Leq) i dB. Man har satt 0 Bel vid den lägsta hörbarhetsgränsen (ljudtryck).

6 dB högre ljudnivå är en fördubbling av ljudstyrkan.

2 lika starka oberoende ljudkällor resulterar i 3 dB högre nivå än en ensam.

Lp dB (A) är ett medelvärde över alla frekvenser i det hörbara området, justerat efter örats känslighet för de olika frekvenserna. 

Bilden visar olika ljudnivåer i vardaglivet.

Det relativa bidraget från respektive ljudkälla varierar beroende på bussmodell och körförhållanden samt på lokalisering i bussen.

De olika ljudkällornas bidrag till ljudnivån i bussen kan i många fall bedömas genom att lyssna i kombination med frekvensanalys av ljudet och kunskap om ljudkällornas mekaniska utförande

Bidraget från exempelvis transmissionen och hydraulsystemet kan bestämmas genom jämförelse av smalbandsanalys av ljudet med beräknade kugg- och pumpfrekvenser.

Därefter analyseras hur ljudet överförs till kupén. Ljudet i en buss överförs på fem olika sätt:

1. Luftljud överfört genom öppningar, dåligt passande luckor och kabelgenomföringar.

2. Luftljud överfört genom karossen och som alstrar stomljud i panelerna. Panelerna alstrar sedan luftljud på motstående sida till ljudkällan.

3. Luftljud som alstrar stomljud i karossen som fortplantas till andra ytor i karossen där det alstrar luftljud.

4. Stomljud som alstrar luftljud i närområdet till källan.

5. Stomljud som fortplantas i strukturen och som där alstrar luftljud.

Normalt förekommer alla dessa fortplantningsvägar för ljud i en buss.

När bidragen från ljudkällorna och de luftljudsalstrande ytorna har analyserats bör följande åtgärder, i nämnd ordning, göras:

1. Modifiering av de dominerande ljudkällorna så att alstringen av luftljud och vibrationer reduceras.

2. Reduktion av överföringen av stomljud och vibrationer från ljudkällorna.

3. Reduktion av ljudavstrålningen från dominerande ytor som exciterats av stomljud.
(Hänvisning till produkt- och referensblad)

4. Ökning av luftljudsabsorptionen i utrymme där ljudkällorna finns. (Hänvisning till produkt- och referensblad)

5. Reduktion av luftljudstransmission genom hål och springor. (Hänvisning till produkt- och referensblad)

6. Reduktion av överföring av luftljud från en sida om en vägg till den andra. (Hänvisning till produkt- och referensblad)

7. Ökning av luftljudsabsorptionen i passagerarutrymmet. (Hänvisning till produkt- och referensblad).